Inlevelse och medkänsla i fotostudenternas bilder på Kontrast

Adam Wrafter (bilden) har skildrat familjen Ward som tillhör det irländska resandefolket som blivit bofast i en avskild del av samhället Tullamore ...

... och Christian Johansson har skildrat det rumänska paret Esma och Mamut som föder sin dotter Monica (bilden i mitten) på Södersjukhuset för att sedan återvända till en osäker framtid i hemlandet ...

... och här är Patrik Renmarks bilder från en utflyttningsbygd i det som före 1990 var Östtyskland ...

...och här betraktas (närmast) Jannie Flodmans bilder från Hemlösas hus i Hälsingborg. Den unga kvinnan i den röda badrocken  (på bilden i mitten) heter Sama och funderar över sitt bruk av slöja. Bildserien om Sama har tagits av Julia Mård.

Stina Stjernkvist (till höger i bild) blev av Pressfotografernas klubb i Stockholm utsedd till årets rookie för sitt bildreportage från ett skolinternat och fick ta emot diplom och tre tusen kronor på vernissagen.

Det är svårt att bilda sig en uppfattning om innehållet i arton fotografers bildberättelser på en vernissage där utställningslokalen är sprängfylld med besökare såsom var fallet på Galleri Kontrast på lördagen när eleverna på Nordens Fotoskola, Biskops Arnö hade premiär på sin årliga utställning.

Men lyckligtvis har en vältryckt och mycket prisvärd katalog (kostar bara 20 kronor) producerats till utställningen där alla bilder finns med vilket gör att man så att säga kan fortsätta att studera utställningen hemma i lugn och ro i sköna fåtöljen.

I år hade fotografistudenterna fått temat ”Hem, ljuva hem” att tolka bildmässigt vilket har resulterat i lika många tolkningar som utställare. Här är ensamheten hos sjöfolket som är ute på sina långa resor och långa tider har sitt hem någon annanstans än där de nära och kära befinner sig, här de av invandrarföräldrar i Sverige födda som inte alltid känner sig helt hemma i sitt hemland, här resandefolket på Irland som bor i egna avskilda områden, här den romska familjen på tillfälligt besök som föder sin dotter på Södersjukhuset för att två veckor senare återvända till en osäker framtid i Rumänien osv.

I många av bildreportagen handlar det mer om tolka ett inre känslotillstånd hos de skildrade människorna än enbart yttre förhållanden. Kvalitén är genomgående hög och medkänslan och inlevelseförmågan stor i bildberättelserna även om jag själv kanske i några av dem skulle önskat höra de skildrade människornas egna röster mer uttalat. En randanmärkning bara. Fin utställning!