Skarpnäcks flygfält helt borta

Att omvandla flygfält till bostadsområden är inte helt okontroversiellt. Just nu är Bromma den heta frågan i Stockholm. I Skarpnäck är frågan avgjord sedan 35 år tillbaka.

När Stockholm stad köpte Skarpnäck var planen att bygga huvudstadens nya civila flygplats på Skarpnäcksfältet. Trafiken behövde en landningsplats på land. Valet föll dock 1933 på Bromma som plats för flygfältet, något som en del Söderortsbor kanske är glada för i dag.

1940 anlades i stället ett reservflygfält för militären på fältet i Skarpnäck. Europa var i krig sedan 1939 och arbetet med fältet slutfördes i rask takt sedan Tyskland invaderat Danmark och Norge. Några stridsflygplan kom dock inte till Skarpnäck, det blev ett flygfält för segelflyg. Redan 1943 tog Stockholms Segelflygklubb över fältet och asfalterade banorna.

Flygfältet 1967. Bild från Wikimedia Commons.

Förutom segelflyg kom fältet att bland annat att användas för motortävlingar, diverse andra sportaktiviteter, övningsplats för polis och brandkår, halkkörning och tältläger för massmöten.

Flygfältet lades ned 1981 för att ge plats åt en ny stadsdel. Landningsbanorna, som hade formen av ett A, är helt försvunna. I bostadsområdet är det enbart gatunamnen som vittnar om historien.

Skyttevärn.

Pjäsvärn.

Men ett flygfält, militärt eller inte, är ett objekt som kan intressera fienden. Därför måste det kunna försvaras. Runt om Skarpnäcksfältet byggdes en mängd värn av olika slag. Alla är raserade eller igenfyllda, men i den lilla skogen intill korsningen Gamla Tyresövägen–Flygledargatan syns resterna av några värn tydligt.

Läs också om gamla flygplatsen i Visby!

Fakta/läs mer
Olle Rydberg: ”Från Årsta till Farsta”, Natur och Kultur, 1979.
Göran Söderström: ”Stockholm utanför tullarna”, Stockholmia, 2004.
Karl-Gunnar Norén: ”Stockholms glömda bunkrar”, Nielsen & Norén, 2007.
”Brännkyrka 1913–2013”, Trafiknostalgiska förlaget, 2013.