Bloggalan, en rapport

Så, Bloggalan då. Vad tycker vi?

Jag vill först och främst meddela att jag inte vann med min blogg Lilla Gumman, men att jag vet hur det är att vinna, eftersom jag förra året vann i kulturklassen med min andra blogg bokhora. Så jag kan även tala utifrån den erfarenheten.

Arrangemanget
Galan känns ganska stor och påkostad, med fina lokaler, kända namn som talare och konferencierer (Henrik Schyffert nämnde Lilla Gumman uppifrån scenen, fint!), väloljat från Aftonbladets sida. Man får mat och drinkbiljetter och tur är väl det eftersom jag när de är slut får betala 25 spänn för ett glas vatten. Det är inte gratis att vara gravid om någon trodde det.

Gästerna
Till skillnad från VeckoRevyns Blogawards, består det här klientelet av lite fler killar och betydligt fler twittrare, det är smockat med iPhones på golvet och sms-tummarna går varma. Men fortfarande är det mycket tjejer, tjejerna är i majoritet även bland de nominerade och det är en bra beskrivning av bloggvärlden, eftersom den svenska bloggvärlden består av betydligt fler kvinnliga än manliga bloggare. Ja, förutom i de traditionellt manliga kategorierna sport och teknik.

Men det är inte så mycket unga modebloggerskor här, det är vi vanliga, lite äldre tjejer som bloggar om annat än mode och shoppping som syns mest. Inga spektakulära nitpumps således.

Kändisarna
Fast det finns ju bloggkändisar i den världen också! Allt är inte bara Kenza och Kissie. Titta, där är Brit Stakston och där har vi en av förra årets vinnare Fatou. Där ser vi bloggparet Elin Grelsson och Gustav Almestad och titta! Supercoola bloggerskan Hanna Fridén jonglerar med Gustav! Dekadens.

Vinnarna
Pristagarna får olika mycket jubel förstås, och även de nominerade. Jag minns att jag tyckte förra årets vinnare i modeklassen, Elin Kling, behandlades rätt nedlåtande av publik och konferencier, något som också min goda vän Rebecca har skrivit om. För Kenza går det lite bättre.

Har ni efterfest eller?
Redan vid 21-tiden börjar det kännas litet avslaget. Det är inte mycket som är sig likt från förra året, då min sambo fick bära hem mig på ryggen på grund av fylla och högklackade skor. I år har jag foträta uggs med iläggssula och en 31 veckor gammal gravidmage.

När vi grattat de som grattas bör och kramat de som förtjänat det (många) sticker vi således hem. Och jag vidhåller - är det verkligen så himla många utanför den här världen som faktiskt bryr sig? Även om jag älskar att träffa andra bloggare och mingla med dem. Den här delen av bloggvärlden är väldigt lätt att tycka om.

"Att vinna förändrar ingenting"
Sällan har väl den gamla klyschan passat så bra in. När vi på bokhora vann, så förändrades ganska lite. Vår blogg var hyfsat stor i sin kategori innan, och visst, de första dagarna kom det lite fler besökare och eftersom priset delas ut av en stor tidning så kom givetvis de "älskvärda" kommenterare som alltid följer i stora tidningssajters spår. Men både besökarantal och kommenterarströmningen planades ut ganska kvickt, även om många stannade också. Vi gjorde lite mer media, men inte så förtvivlat mycket mer än vanligt (bokhora har alltid haft fasta gig i andra medier). Sällan har väl Andy Warhols 15 minuter passat bättre.

Farmor Gun skriver också om uppståndelsen - kanske betyder den allra mest just för politikkategorin, i synnerhet under ett valår. De vill ju verkligen trumma ut sitt budskap på ett sätt som jag som litteraturbloggare eller teknikbloggare inte har riktigt samma behov utav.

Farmor Gun som alltså vann i kategorin politik är ett bra exempel på att bloggosfären inte är så homogen som dess kritiker ständigt hävdar. Hon går mot strömmen på många sätt, genom sin ålder, sitt val av ämne (oftast är det män som bloggar om politik), och genom sina åsikter. Tufft!

Här hittar du länkar till alla vinnarna och bilder, twitter och mingel från galan.