Ett ämne i den svenska skogen skulle kunna täcka Sveriges behov av förnybara drivmedel, menar forskare.
– Det kan till och med bli en betydande exportprodukt, säger kemiprofessorn Joseph Samec.
Läs mer: Här testar forskarna framtidens ”soppa”
I takt med allt hårdare lagkrav på att ersätta fossila bränslen med förnybara behöver vi i Sverige inte se längre än till den svenska skogen. En knapp tredjedel av varje träd består nämligen av ett energirikt ämne som kallas lignin.
Vi behöver inte ens hugga ner skog för att få tag i det. Vid tillverkning av papper kokar man bort ligninet och varje år framställs runt 6,6 miljoner ton lignin vid svenska pappersmassabruk. Upp till 80 procent av detta skulle kunna användas för drivmedelsproduktion. Dessutom finns möjlighet att utvinna lignin från andra skogsrester, till exempel från en stor del av de grenar, toppar och rötter som idag lämnas kvar i skogen efter avverkning.
– Lignin är en riktig drömmolekyl, som fungerar för att göra biobensin, biojetbränsle och biodiesel, säger Joseph Samec, professor i organisk kemi och forskningschef på innovationsföretaget RenFuel.
Först i världen med ligninolja
RenFuel är för närvarande det enda företaget i världen som kan göra bioolja av skogens lignin. Joseph Samec var med och grundade företaget efter att ha upptäckt potentialen med lignin under ett forskningsprojekt.
– Det viktiga med en olja är att den kan behålla sin flytande form oberoende av temperatur. Jämför till exempel olivolja med kokosnötsolja. Olivoljan har samma konsistens året om, medan kokosnötsoljan stelnar på vintern och blir rinnigare om sommaren. Det beror på att olivoljans molekyl har en liten krök. Lignin har molekyler som är cykliska – alltså helt snurrade – och därmed perfekta för att klara olika temperaturer, förklarar Joseph Samec.
Perfekt lösning i samarbete med Preem
RenFuels innovation har varit att göra lignin flytande. Nästa steg i processen är så kallad katalys. Då hugger man upp molekylen i olika bitar för att sätta ihop dem på önskat sätt och på så vis få bensin, diesel eller biojetbränsle.
– I början jobbade vi själva på att hugga upp molekylen i de olika bitarna, men vi insåg snart att det krävs en stor anläggning för att kunna skala upp produktionen. Vi tog därför kontakt med Preem. Tillsammans har vi utvecklat ett sätt att kunna använda lignin i Preems befintliga raffinaderi, säger Joseph Samec och fortsätter:
– Nu har vi hittat en lösning där vi konverterar ligninet till en olja, medan Preem tar hand om katalysen för att få till de perfekta molekylerna för olika användningsområden.
Lignin kan bli exportprodukt
Tillsammans har RenFuel och Preem bildat bolaget Lignolproduktion AB. Nu återstår bara att få med skogsbolagen på tåget. Och intresset finns där, menar Joseph Samec.
– De bruken vi talar med vill bli av med ligninet. Sodapannan, i vilken man bränner ligninet, är en flaskhals hos massabruken. Genom att ta bort mer lignin från processen skulle den flyta smidigare och bruken skulle antingen kunna öka sin produktion eller förädla sin produkt mer. Att ta bort ligninet är möjligt, men det krävs en investering i teknik som avlägsnar ligninet från svartluten, förklarar han.
– Vi behöver ett bruk som vågar ta steget och investera i vår lösning, så att vi kan visa att det fungerar. På sikt skulle bruken kunna tjäna lika mycket på försäljning av lignin som på försäljningen av papper. Och lignin och ligninolja kan på sikt även bli eftertraktade råvaror för export på världsmarknaden.
Läs mer: Så ska den svenska skogen rädda landsbygden
Kort om lignin
Lignin är trädets vedämne och kittet som håller samman trädets celler
Lignin har naturligt en fast form
Vid tillverkning av papper kokar massabruken bort ligninet. Det finns kvar i avkoket, den så kallade svartluten
Teknik finns för att utvinna lignin ur svartlut och omvandla ligninet till flytande ligninolja
Det finns även möjlighet att utvinna lignin från andra skogsrester.
Därför är lignin en drömmolekyl
Flytande drivmedel har hög koncentration av kol, det har även lignin.
Från ligninmolekylen kan man skapa bensin, flygbränsle och diesel.
Bensin har 5-10 kolatomer (C5-C10), flygbränsle har 9-14 kolatomer (C9-C14) och diesel har 10-20 kolatomer (C10-C20).
Våra drivmedel är anpassade efter utomhustemperaturen. Till exempel har inte den diesel du tankar på sommaren samma molekyluppsättning som den du tankar på vintern.