Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet
Annons Innehåll från Preem

Nu återförs koldioxiden till underjorden: Här är de hetaste exemplen

Mänskligheten bidrar i skenande takt till att öka jordens medeltemperatur. Nu börjar vi ana dess konsekvenser. Men det är inte för sent. Här är några av försöken som görs att fånga in och lagra koldioxid – en teknik som FN:s klimatpanel ser som en av lösningarna på klimatfrågan. 

Läs mer: Fånga och lagra koldioxid – så funkar det

Vetenskapen är enig och larmrapporterna om klimatet blir allt fler. Många inser att samtliga goda krafter behövs för att vända på utvecklingen.

Ett sätt att minska industrins miljöpåverkan är tekniken för infångning och lagring av koldioxid, CCS. Den ses av många, däribland FN:s klimatpanel IPPC, som en av de stora nycklarna till att begränsa den globala uppvärmningen.

Norge var först med en storskalig anläggning

Redan 1996 var oljenationen Norge först med att installera en storskalig anläggning för lagring av koldioxid. Men på senare år har den breda massan fått upp ögonen för vad infångning av koldioxid kan innebära för jordens framtid.

Enligt rapporten The Global CCS Institute finns 19 storskaliga CCS-projekt igång i världen just nu. Här är tre av dem:

1. Gorgon, Australien: Senaste tillskottet i CCS-familjen

Gorgon är världens största naturgasanläggning och blev i augusti 2019 världens 19:e storskaliga kommersiella ccs-anläggning. Den har kapaciteten att lagra 4 miljoner ton koldioxid varje år – och har med det den största lagringskapaciteten i världen.

Vid anläggningen separeras koldioxiden från naturgasen och transporteras via pipelines ner till Dupay-formationen, 2300 meter under ön Barrow Island på Australiens västkust. Här fastnar antingen koldioxiden i håligheter i den porösa berggrunden eller löses upp i vatten.

2. CarbFix2, Island: Världens första koldioxidnegativa kraftverk

En annan typ av CCS är direct air capture, eller DAC. På Island är den här tekniken i småskaligt bruk sedan 2017. Här fångar man in koldioxid från utsläpp som redan skett, genom att suga in luft med hjälp av fläktar.

Koldioxiden skiljs från luften, blandas med vatten och pumpas sedan 700 meter under marken. Där omvandlas koldioxiden till sten på två år, och om man låter den vara så är den bunden långt under jorden utan risk att läcka ut.

Tack vare den basaltrika berggrunden påskyndas processen, som i vanliga fall tar hundratusentals år. Denna typ av berggrund är vanligt förekommande världen över – så förhoppningsvis får vi se fler exempel på koldioxidnegativa kraftverk inom en nära framtid.

3. Decatur, USA: Världens första bio-ccs-anläggning

Infångning och lagring av koldioxid på anläggningar som producerar förnybar energi, eller bio-css, kan bli kolsänkor. Världens stora kolsänkor är skogen och världshaven, men mänsklighetens skenande utsläpp har gjort att dessa kolsänkor inte räcker till för att hindra den globala uppvärmningen.

För att klara klimatmålet på 1,5 grader krävs det enligt FN:s klimatpanel IPPC att vi börjar fånga in koldioxid från bioenergi. Världens första storskaliga bio-ccs-anläggning Decatur invigdes i Illinois 2017. Den har kapaciteten att lagra (och därmed minska koldioxidhalten i atmosfären med) 1,1 miljoner ton koldioxid varje år.

Lagringen sker två kilometer under marken i sandsten som enligt beräkningar har kapacitet att lagra 250 miljoner ton koldioxid.

Källor: SKGS, WHO, The Guardian, Global CCS Institute, Bio Energy International

Läs mer: Här är svenska företagen som är redo att fånga in koldioxid

Preems planer för CCS

2020 sätter Preem igång med en testanläggning vid raffinaderiet i Lysekil.

Testanläggningen har potential att fånga 500 000 ton koldioxid om året.

Tanken är att den infångade koldioxiden ska förvätskas för att sedan transporteras till Northern Lights-projektets blivande lagringsplats, i berggrunden under Nordsjön.

Provborrningar av platsen genomförs i slutet av 2019.

Målet är att en fullskalig anläggning ska vara i bruk hos Preem senast 2025.