DN Debatt. ”Coronasmittan bereder väg för en större omställning”

Flera överraskande händelser som har försatt avancerade industrisamhällen i kris och ”stabsläge” visar tydligt på dessa samhällens sårbarhet. Sådana exempel är bränderna i Kalifornien och Australien under 2019, bränderna i Sverige 2014 och 2018 och den nu pågående globala coronasmittan som också drabbar Sverige. Samtidigt avslöjas en överraskande stor grad av brist på förberedelse och planering för krissituationer. Skriften ”Om krisen kommer” inger snarare löje än förtroende med sina råd till medborgare om bunkring av konserver, vattendunkar och vevradio.

Under lång tid har budskapet från vetenskapen varit tillgängligt om klimatändringar och andra akut allvarliga förändringar av jordens ekosystem. Det är också oomtvistligt att detta är orsakat av människors aktiviteter inom en skenande global tillväxtekonomi där utarmning av ändliga resurser är väl känt men likväl pågår. Behovet att skapa motståndskraftiga samhällen som kan hantera kriser och osäkerheter, och som har förutsättningar och beredskap för återuppbyggnad, har framförts av forskare och av omställningsrörelsen.

Inte mycket har hänt, men nu är situationen annorlunda på grund av den snabba utvecklingen av det nya coronaviruset. Italien som är ett centralt kultur- och industriland med 60 miljoner innevånare i Europa stängde av sig själv den 10 mars 2020. Vem kunde ana att ett helt land skulle göra det? Begränsningar i resande och i nöjeskonsumtion av upplevelser går plötsligt lätt att genomföra eller görs frivilligt inför ett akut sjukdomshot och en pandemi i spridning.

Begränsningar i resande och i nöjeskonsumtion av upplevelser går plötsligt lätt att genomföra eller görs frivilligt inför ett akut sjukdomshot och en pandemi i spridning

Det är intressant att jämföra med människors och länders reaktion på de akuta och mycket allvarliga pågående miljöförändringarna och klimatkrisen som har globala effekter och höga förväntade dödstal – dock ej främst i västliga industristater. Nästan ingenting händer trots larm från tusentals forskare inom FN:s klimatpanel samt samhälls- och miljödebattörer. Insatta åtgärder är ofta motverkande eftersom det finns en utbredd förnekelse av situationens allvar.

Vad gäller coronasmittan önskar sig både marknaden och länder en återgång till det ”normala”, att valutabörserna ska stiga igen och verksamheter och kommers skall starta upp och fungera som tidigare, men det kommer att ske på ett annorlunda sätt. Våra samhällen är redan förändrade genom insikten om sårbarheten och den uteblivna krisberedskapen. Det blir faktiskt aldrig mer ”business as usual”. Detta är vår stora möjlighet.

Nu är tiden inne för omställningen till ett hållbart samhälle, på individnivå, på samhällsnivå och globalt. Vi står inför en mycket spännande utveckling som kräver stora framtidsinriktade investeringar i teknik, infrastruktur och logistik för hållbar energiförsörjning baserad på förnybara resurser som sol och vind. Det finns överväldigande information om detta vad gäller teknik och ekonomi. Det är också akut angeläget med omställning till en hållbar matproduktion med produktionsmetoder anpassade till planetens gränser, större andel av matproduktion nära konsumenter och med mindre beroende av det globala matsystemet. Detta minskar vår sårbarhet samtidigt som regionala och lokala matsystem ger ökande antal arbetstillfällen utmed hela produktions- och distributionskedjan. Häri ligger ny potential för regionalekonomisk utveckling och en starkare knytning mellan stadsregioner och landsbygd.

Nu är det läge för politiska åtgärder som direkt har återverkan på klimatet. Det finns internationella överenskommelser om konkreta mål för utsläpp och det är tid att agera med skatter på fossila bränslen inom alla transportgrenar och konsekvent politik när det gäller till exempel begränsningar av utbyggnad av flygplatser och raffinaderier. Förlorade arbetstillfällen i samband med fossilindustrins tillbakagång kan direkt vändas till stor efterfrågan på arbetskraft i samband med uppbyggnad av solelproduktion och vätgas som energidrivmedel. I stället för ökade utsläpp av klimatgaser från utvidgat raffinaderi i Lysekil kan en ny framtidsinriktad tillverkning planeras här. Fordonsindustrin i Västsverige kan få ett fantastiskt uppsving med tillverkning av el- och vätgasdrivna fordon. Det skulle återigen behövas mer arbetskraft – kanske till och med orsaka brist på arbetskraft – i uppbyggnad av nya produkter.

Coronavirusets snabba framfart som lett till börsras, hamstringsiver bland befolkningen och en delvis kaotisk situation inom flera samhällssektorer visar dels på industrisamhällen sårbarhet men också på att snabba krisinsatser är möjliga att genomföra och får acceptans, både individuellt och på samhällsnivå.

Situationens allvar till trots inges optimism eftersom detta visar på att det finns möjligheter till de snabba förändringar som behövs för att hantera den klimat och miljökris som vår planet befinner sig i. Omställningen till ett klimatsmart och hållbart samhälle betyder varken försakelse eller armod. Det kan leda till större lokal aktivitet med behov av fler arbetstillfällen, mer utbrett demokratiskt intresse och ett mer sammanhållet samhälle. Omställning är vår stora möjlighet till en rik framtid – och vår enda möjlighet.