I Arbetsförmedlingens senaste statistik syns en markant ökning av varsel. Under de första två veckorna i mars har totalt 4.669 personer berörts av varsel om uppsägning. Det kan jämföras med 3.292 personer under hela mars månad förra året.
I nuläget räknar Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar med myndigheten att klara av belastningen som det kan innebära.
– Vi sätter in de åtgärder vi behöver och vi tror att vi har kapacitet att klara situationen med varselhantering, och sedan även den utveckling som skulle kunna bli med uppsägningar, säger hon.
Främst berör varslen storstadsregionerna och hotell- och restaurangverksamheter. 75 procent av dem är fördelade på Stockholms län följt av tolv procent i Västra Götalands län.
Regeringen kom på måndagsmorgonen med en rad åtgärder riktade mot att stötta näringslivet. Det tror man på Arbetsförmedlingen kommer dämpa varselstormen framöver och även antalet varsel som leder till uppsägning.
Bland annat handlar det om system för korttidspermittering och uppskjutna skatteinbetalningar.
– Det är bra åtgärder för att få det här med varsel och uppsägningar att inte dra igång med allt vad det innebär. Vi ser positivt på det, säger Maria Mindhammar.
Samtidigt utesluter hon inte att stora varsel ändå läggs och beroende på hur situationen utvecklas kan det krävas prioriteringar i verksamheten. Myndigheten är redan pressad sedan tidigare i och med den stora omregleringen och kontorsbantningen som påbörjades i fjol.
– Läget är ansträngt, det kan vi inte sticka under stol med. Men vi har en bra dialog med tjänstemän på departementet och vi följer noga händelseutvecklingen.
Har Arbetsförmedlingen en krisberedskap för den här typen av situationer?
– Ja vi har pandemiplanering och vi har krisledning som jobbar med frågan just för att titta på vår kapacitet och hur vi ska kunna klara våra arbetsuppgifter.
Hur ser planen ut om läget förvärras?
– Jag kan inte riktigt gå in på det i detalj för vi har inte allting klart. Men det är att samla krafterna för det som betyder mest just då. Är det en del av vår verksamhet som är samhällsviktig, då är det där vi ska satsa resurser så att det fungerar, säger Maria Mindhammar.
Exempel på en sådan kritisk del av verksamheten är hanteringen av arbetssökande som vill ha ut a-kassa. De måste skrivas in i Arbetsförmedlingen först, och dröjer handläggningen så dröjer också utbetalningen.
– Då gäller det att vi samlar våra resurser så att kunderna kommer fram till oss och att vi fattar de besluten som måste fattas. Sedan får vi prioritera bort det som inte måste göras just nu.
Att ni skissar på det här nu, betyder det att ni inte haft någon plan innan?
– Nej vi har alltid haft en pandemiplan, det är bara att vi uppdaterar det nu och tittar på exakt hur vi ska formulera det i organisationen så att vi får effekt, säger Maria Mindhammar.
Varsel förvarning till personalen
Ett varsel betyder att arbetsgivaren förvarnar sin personal om att de kan komma att bli uppsagda. Arbetsgivaren är skyldig att varsla om minst fem personer i samma län riskerar att bli uppsagda på grund av arbetsbrist.
Varslet ska innehålla skälen till de planerade uppsägningarna, hur många som behöver sägas upp och under vilken tidsperiod arbetsgivaren planerar att verkställa uppsägningarna. Det är inte säkert att alla som varslas i slutänden också blir uppsagda.
När uppsägningarna väl ska verkställas ska det göras enligt en viss turordning. Huvudregeln är den som varit på arbetsplatsen kortast tid är den som först sägs upp. Men det finns undantag. En förutsättning för att huvudregeln ska gälla är att den anställda har kvalifikationerna som krävs för de tjänster som blir kvar efter nedskärningarna.
När turordningen är fastställd ska arbetsgivaren meddela varje arbetstagare som berörs personligen och med en skriftlig uppsägning.