Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-03-28 15:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/miljoner-ska-radda-regnskog-och-land-at-ursprungsfolk/

EKONOMI

Miljoner ska rädda regnskog och land åt ursprungsfolk

I Peru gör ursprungsfolk anspråk på 20 miljoner hektar regnskog. Med hjälp av lokala partners har fonden för mark- och skogsrättigheter säkrat landrättigheter åt 890 personer i Madre de Dios-regionen i sydöstra Peru.
Bild: Ardea/IBL Bildbyrå

Världens ursprungsfolk ska få hjälp av en ny fond att registrera ägarskap för regnskog till en yta lika stor som Sverige. Målet är att minska skogsavverkning, koldioxidutsläpp och fattigdom.

Bakom den internationella fonden står svenska Sida tillsammans med bland andra Ford Foundation. I dag avslöjas att fonden för mark- och skogsrättigheter, The Tenure Facility, får huvudkontor i Stockholm.

– På detta sätt har vi möjlighet att inte bara ta oss an klimatförändringar och fattigdom, utan även att nå hållbar fred på platser med några av världens mest ihållande konflikter, säger Darren Walker, ordförande för Ford Foundation.

Den nya fonden är den första och hittills enda organisation i världen som enbart riktar in sig på att säkra mark- och skogsrättigheter för världens ursprungsfolk och småbrukarsamhällen. Redan de sex pilotprojekt som fonden drivit sedan 2014 har gett ursprungsfolk och lokalsamhällen i sex länder rätt till 1,78 miljoner hektar regnskog.

Sida har stött pilotprojekten i Indonesien, Mali, Peru, Kamerun, Liberia och Panama med hundra miljoner kronor. Andra finansiärer är det internationella nätverket Climate and Land Use Alliance och de amerikanska välgörenhetsstiftelserna Ford Foundation och Acacia Foundation.

Genom att utnyttja redan existerande lagstiftning vill fonden hjälpa små lokalsamhällen och ursprungsfolk att få lagliga papper på mark som de gör anspråk på. Enligt en ny rapport från TMP Systems och Rights and Resources Initiative är fler än hälften av de 288 markonflikter mellan regeringar och lokalbefolkning som pågått sedan 2001 fortfarande olösta (se faktaruta).

Konflikterna beror ofta på att regeringar saknar resurser eller vilja att implementera lagstiftning.

– Ojämlikhet är vår tids största utmaning och vi kan mäta dess skadliga effekter på ekonomisk, social och miljömässig utveckling över hela världen. Att stärka och kräva ursprungsfolk och små lokalsamhällens rätt att själva sköta sina skogar och marker balanserar ekvationen något. Det internationella samfundet har på detta sätt möjlighet att inte bara ta sig an klimatförändringar och fattigdom, utan även att lyfta hållbar utveckling och till och med nå hållbar fred på platser med några av världens mest ihållande konflikter, säger Darren Walker, ordförande för Ford Foundation.

Ford Foundation stödjer till att börja med initiativet med fem miljoner dollar. Fler finansiärer har visat intresse för att bidra till fondens arbete. Bland annat finns löften om upp till 20 miljoner dollar från det internationella norska klimat- och skogsinitiativet, som drivs av den norska biståndsmyndigheten Norad.

Enligt Sida och Ford Foundation skulle en investering på tio miljoner dollar per år i tio år räcka till att säkra 40 miljoner hektar regnskog åt ursprungsfolk och små lokalsamhällen i världen. Det är en yta lika stor som Sverige. Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter menar att en sådan investering skulle motverka skogsavverkning på minst en miljon hektar och bidra till en utsläppsminskning på 0,5 gigaton koldioxid.

I Peru saknar 20 miljoner hektar regnskog registrerade ägare.
Bild: Ardea/IBL Bildbyrå

Upp till 2,5 miljarder människor lever på och brukar mer än hälften av jordens landyta med hjälp av traditionella metoder, enligt uträkningar från Rights and Resources Initiative. Trots detta har ursprungsfolk och små lokalsamhällen bara laglig rätt till knappt en femtedel av jordens landyta.

– Klimatförändring och ojämlikhet hänger samman eftersom de som framför allt påverkas av klimatförändringarna tillhör världens ursprungsfolk eller lever i mindre lokalsamhällen med få möjligheter och resurser att påverka. Säkert landägande är grundläggande för att inte bara stoppa klimatförändringar, utan också för att minska ojämlikhet. Genom att ge de här människorna rätt till land bidrar vi till att stärka dessa samhällens lokala ekonomier. Det är en situation som vi alla vinner på, säger Darren Walker.

Den 3-5 oktober pågår i Stockholm den tredje internationella konferensen för lokalsamhällens land- och naturresursrättigheter. Förutom representanter för Sida och flera svenska organisationer deltar även representanter från regeringar och ursprungsfolksorganisationer från flera länder, FN, Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken och företag som Nestlé.

När DN Global Utveckling möter Darren Walker på hans hotell i centrala Stockholm inför dagens lansering förklarar han att forskning visar att när ursprungsfolk och små lokalsamhällen får kontroll över regnskog minskar skogsavverkningen. Därmed minskar också utsläppen och klimatförändringarna.

I ett av de pilotprojekt som fonden arbetat med har 450 ursprungssamhällen i Indonesien fått laglig rätt till 1,5 miljoner hektar skogsmark. Fonden har jobbat med den lokala organisationen Indigenous Peoples Alliance of the Archipelago i tre provinser och 32 distrikt. Detta sedan landets konstitutionsdomstol underkänt ett regeringsbeslut om att beslagta 40 miljoner hektar skog.

I december förra året lovade Indonesiens president Joko Widodo att ge landets ursprungsfolk laglig rätt till 12,7 miljoner hektar skogsmark. Det är mark som under många år varit föremål för konflikter mellan lokalinvånare och stora internationella palmolje-, gruv- och pappersmasseföretag.

För tre veckor sedan uppmärksammade tidningen Sveriges Natur att Sverige genom att stödja Afrikanska utvecklingsbanken bidrog till skogsskövling i Gabon. Stödet till utvecklingsbanken användes bland annat till att ge lån åt ett palmoljeföretag som lagt beslag på mark från lokalbefolkningen, som inte kunnat visat lagliga handlingar på att marken var deras.

Den drabbade lokalbefolkningen i Gabon hör till en grupp människor som skulle kunna be Sida-finansierade Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter om hjälp. Detta samtidigt som Sverige alltså stödjer den internationella utvecklingsbank som stödjer en part i markkonflikten.

– När man säkrar landrättigheter minskar risken för konflikter, men om det redan finns en pågående konflikt så är risken att en större internationell givare sponsrar en part stor. Det är inte att överdriva att säga att till exempel Världsbanken har begått sådana här misstag, men jag tycker att de på senare år har lärt sig av sina misstag och bättrat sig. Min erfarenhet är att de är villiga att lyssna om de bidrar till något som går emot våra grundläggande värderingar om ursprungsfolk och lokalsamhällens rättigheter och möjligheter att delta i en dialog, säger Darren Walker.

Läs även: Bönder stämmer Världsbanken för inblandning i mord och tortyr

Fakta.Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter

Den Internationell fonden för mark- och skogsrättigheter har sedan 2014 verkat under den internationella organisationen Rights and Resources Initiatives (RRI) paraply. RRI har sedan 2005 arbetat för att uppmärksamma världens 2,5 miljarder ursprungsfolk och småbrukarsamhällens brist på rätt till egen mark att bruka.

Den Internationell fonden för mark- och skogsrättigheter driver sedan 2014 sex pilotprojekt i Indonesien, Mali, Liberia, Kamerun, Peru och Panama för att kartlägga och säkra ursprungsfolk och små lokalsamhällens rätt till mark.

Sedan 2017 är Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter en egen organisation och får nu huvudkontor i Stockholm. I organisationens rådgivande grupp sitter bland annat representanter för Sida, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och Världsbankens organ för privatsektorfinansiering, IFC.

Fakta.Olösta landkonflikter

61 procent av de 288 landkonflikter mellan företag och regeringar å ena sidan och ursrpungsfolk och småbrukarsamhällen som pågått sedan 2001 är ännu olösta.

44 procent av konflikterna har lett till våld.

15 procent av konflikterna har lett till dödsfall.45 procent av konflikterna handlade om att lokalbefolkningen tvingades bort från det omtvistade området.


Värst är problematiken i Sydostasien:

12 procent av konflikterna i Sydostasien har lösts sedan 2001.

65 procent av de olösta konflikterna i Sydostasien har inneburit stora kostnader för investerare.

71 procent av de olösta konflikterna i Sydostasien har lett till utdragna rättsprocesser.

Källa: Rights and Resources Initiative, TMP Systems

Om.DN Global utveckling

Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen. Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här. Du kan också läsa mer om satsningen här. Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Bild 1 av 2
Bild: Ardea/IBL Bildbyrå
Bild 2 av 2
Bild: Ardea/IBL Bildbyrå