”Som ung och frisk individ så är ens stora uppgift att skydda de gamla”

Människor uppmanas att arbeta hemma, att tvätta händerna ofta och att värna om riskgrupper. Samtidigt skriver restaurangbranschen om ekonomiskt kaos, på Instagram sprids bilder av människor som ändå är ute och dricker öl medan andra helt valt att isolera sig.

Så hur kan man tänka? DN har talat med fyra experter om vad man ska tänka på just nu.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin

– Som ung och frisk individ så är ens stora uppgift att skydda de gamla. Vi kommer inte att kunna undvika den här infektionen, men det vi kan göra är att se till att det blir ett så långsamt förlopp som möjligt.

Det säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin på Karolinska institutet. Han menar att detta, precis som Folkhälsomyndigheten har rått, sker genom att människor håller avstånd och därmed ser till att smittspridningen sker mer kontrollerat.

– Även när man stänger gränser så handlar det om att skydda riskgrupper. Om unga friska människor får det här är det oftast inte så farligt, och om det inte hade varit för de lunginflammationerna som orsakar kraftiga besvär så hade det här inte varit en stor sak.

Smittspridningens förhindrande måste vara prioritet

Alla måste ta ett personligt ansvar, säger Johan von Schreeb – och för att få människor med sig är det viktigt att myndigheterna är transparenta och förbereder medborgarna på nästa steg i hanteringen.

– Man måste ha befolkningen med sig så att folk inte gör massa konstiga grejer. Det är svårt i vår samhällsorganisation att från dag till dag helt ändra livsstil och hur vi förhåller oss.

Samtidigt menar Johan von Schreeb att alla beslut är en avvägning.

Kan en frisk och ung person gå ut på restaurang i nuläget?

– Som nuläget är måste man bestämma vad som är prioritet, och smittspridningens förhindrande måste vara prioritet. Men det finns inget rätt svar, säger han.

Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi, Uppsala universitet

– Vi måste tänka rationellt.

Det säger Åsa Melhaus, professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet.

Vad är det rationella att göra?

– Alltför många reagerar på ett potentiellt hot på ett känslomässigt sätt, i stället för att faktiskt titta på data och läsa publikationer snarare än att lyssna på tyckare i sociala medier.

Så hur kan man agera?

– Alla ska se till att hålla distans så att den här droppsmittan inte kan överföras. Vi ska inte stå som packade sillar på bussen.

Hon säger att i alla tider har eremiterna varit de som klarat av epidemier. Problemet är att för de allra flesta är det alltför svårt att leva som eremit, eftersom vi är sociala varelser som vill ha kontakt. I dag finns dock alla möjligheter att vara social även om man inte är nära andra människor.

– Det bästa är såklart att hålla sig inne, men till slut kommer vi att krypa på väggarna för vi är inte vana vid det. Om vi tvingas sitta helt instängda för länge så blir vi deprimerade. Så träffas utomhus, där det är mindre risk att sprida smittan. Man kanske inte behöver gå ut och äta på restaurang i nuläget.

Kom ihåg att den största smittospridaren är människan själv

Samtidigt finns det alla möjliga sätt i dag att hålla kontakt, även utan att behöva ses.

– Vi har alla hjälpmedel genom sociala medier och internet, men vi använder inte dem på det sättet. I stället använder vi dem för att sprida ännu mer rädsla till varandra, säger Åsa Melhaus.

Om man har riskgrupper i sin omgivning - hur ska man tänka då?

– Avstå från att träffa dem. Ni kan ha jättemycket kontakt via telefon, eller via Skype. Kom ihåg att den största smittospridaren är människan själv.

Hon tycker att det är viktigt att man inte drabbas av panik, inte försöka skylla detta på någon eller några grupper, och att inse att det här är ett globalt problem som vi måste hantera.

– Vi måste hålla hysterin borta kring detta. Och inse att det inte tjänar någonting till att hetsa upp sig.

Cecilia Söderberg Naucler, professor i medicinsk mikrobiell patogenes vid Karolinska Institutet

– De länder som har lyckats med att minska smittspridningen är de där man har satt in åtgärder och insett att man måste få till en större social distansering för att bryta kurvorna. Alla saker som gemene individ kan göra för att bromsa det här är viktiga just nu, säger Cecilia Söderberg Naucler.

Hon betonar att det inte handlar om åtgärder som kommer att vara för evigt, utan att det gäller att agera nu för att bromsa och ge respit till sjukhusen samtidigt som samhället får en chans att bygga en strategi på sikt.

– Vi kan inte ha ett samhälle som är nedstängt på sikt, men det handlar om en begränsad tid.

Cecilia Söderberg Naucler menar att Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer, där människor uppmanas att stanna hemma och jobba om de kan, och där man stängt ner universitet och gymnasieskolor, är bra åtgärder.

– Halvdana saker räcker inte nu. Jag förstår att det är svårt för gemene man att ta till sig allvaret om man inte har någon person som är sjuk eller kan drabbas allvarligt i sin närhet. Men individens handlingar har konsekvenser för hur vi tar hand om dem som blir sjuka om några veckor. Under en begränsad period krävs extrema åtgärder.

Man ska helst inte åka tunnelbana, och hålla avståndet till personer när man är i affären

Hon säger att allmänheten under den senaste veckan verkar ha förstått allvaret i situationen, och därmed i högre grad faktiskt valt att socialt distansera sig från sin omgivning. Men extrem social distansering är svårt – fast nödvändig.

– Det här är en kampsport. Och även om man stänger gränser och inför den typen av restriktioner så är det individens smittkontakter som är huvudsaken. Det är inte lämpligt att barn i skolan och förskolan snörvlar och smittar sina föräldrar. Vi måste använda oss av försiktighetsprincipen. Skolor och dagis bör ha stängt och barnomsorg beredas för de som har föräldrar med samhällsbärande tjänster. Det är inget problem i andra länder, och måste därför kunna lösas i Sverige.

Så hur kan en ”vanlig” frisk person agera?

– Man kanske inte ska ha det där kalaset på söndag med 10–15 personer. Man ska helst inte åka tunnelbana, och hålla avståndet till personer när man är i affären. Träffa inte kompisgänget eller gå på fotbollsträning inomhus. Och det här gäller nu, inte i längden.

Och det allra viktigaste:

– Om man är sjuk så ska man vara hemma. Det är extremt viktigt i nuläget.

Särskilt sedan man valt att inte testa personer som inte är i behov av vård faller ansvaret på varje enskild person att sätta sig i karantän vid sjukdom, och att hålla distansen.

– Gör man det tidigt ser man goda effekter. Då kan man slippa hamna i en situation där ett helt land måste sättas i karantän under en period.

Det vi ska oroa oss för är sjukvårdskapaciteten

Hon säger att det inte är läge just nu att gå på disko, eller spela fotboll inomhus tillsammans.

– Skippa det nu, så kan vi återgå till det senare.

Det är viktigt att distansera sig socialt under en period. Men det är också viktigt att inte bli rädd.

– För de allra flesta av oss kommer det här att gå jättebra. Det vi ska oroa oss för är sjukvårdskapaciteten. Därför måste vi ta ansvar just i dag, tills vi får koll på vad som händer.

Diskussioner som har förts i flera länder är restriktioner just för riskgrupper, och en möjlighet att hålla personer som är över 70 år isolerade. Men Cecilia Söderberg Naucler menar att det inte är hållbart i längden.

– De äldre kan inte sitta instängda under lång tid. Så vi måste alla agera innan det är för sent.

Rafael Ahlskog, forskare om altruism och smittskyddspolitik vid Uppsala universitet

Människor tror ofta att de bör isolera sig av egoistiska skäl, enligt den lilla evidens som finns på det forskningsområdet. Det säger Rafael Ahlskog som forskar kring altruism och smittskyddspolitik vid Uppsala Universitet.

– Men de mest effektiva argumenten handlar om samhällsnyttan. Egennyttiga skäl fungerar bara så länge folk upplever att de faktiskt löper en risk. Kommunicerar man inte samhällsnyttan är risken stor att människor struntar i att sitta hemma om de plötsligt själva känner sig krassliga.

Rafael Ahlskog säger att det därför är viktigt hur myndigheter kommunicerar:

– Kommunicera att det här inte handlar om dig, det handlar om andra. Kanske inte nödvändigtvis om människor som du träffar personligen, utan i tredje eller fjärde led. Ett sätt att tänka är att alla är stenar i ett vattendrag - och man vill inte vara den stenen som smittan kan kliva på för att komma över ån, säger han.

Det är viktigt att uttrycka tacksamhet mot dem som frivilligt isolerar sig

Fungerar det att uppmana människor att isolera sig?

– Ja, i alla fall under begränsade perioder. Men det är viktigt att komma ihåg att det kan vara otroligt psykologiskt påfrestande i långa loppet. Därför är det viktigt att inte göra det innan det behövs – och att minimera tiden som folk måste vara isolerade.

Om man inte ser något slut eller inte vet hur länge ens isolering kommer att vara är det lätt att människor börjar bryta mot förhållningsreglerna.

– Det är viktigt att uttrycka tacksamhet mot dem som frivilligt isolerar sig, och att man är tydlig med att ge begränsningar av tiden. En av de starkaste anledningarna till att människor bryter karantän är att de inte ser något slut. Men finns en klar kommunikation så är sannolikheten större att karantänen lyckas.

Expertens tips: Tänk på detta när du jobbar hemma