Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-03-29 13:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/gunnar-jonsson-det-ligger-en-giftig-hund-begraven-pa-kreditmarknaden/

LEDARE

Gunnar Jonsson: Det ligger en giftig hund begraven på kreditmarknaden

Röda siffror i New York.
Foto: Jeenah Moon/Getty Images/AFP

Covid-19 sprider rädsla på världens finansmarknader. Och ett berg av risker lurar i den privata sektorn.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Det blev en ny svart dag på världens börser, i det nya coronavirusets tecken. Centralbankerna i USA, Japan och Storbritannien har tidigare sänkt räntorna för att lugna placerarna, med klen framgång. ECB beslutade på torsdagen att inte röra räntan, som redan ligger på minus 0,5 procent. Stimulans kommer i stället genom ökade obligationsköp och ett nytt program för billiga lån till banker som förväntas spilla över till näringslivet.

OECD har redan spått rejält sämre global tillväxt i år, och än så länge syns inget slut på coronasmittan. Frågan är om det inte dessutom ligger en giftig hund begraven på kreditmarknaderna.

Sedan finanskrisen är det den privata sektorns lån, inte de offentliga, som har exploderat.

Den internationella finanskrisen för drygt tio år sedan startade i USA. Dåliga bostadslån fortplantade sig och ledde till en global härdsmälta i banker och finansinstitut. Centralbanker slaktade räntorna och började köpa obligationer. Stater och därmed skattebetalare fick sköta resten av räddningsarbetet.

Meningen var förstås att räntorna skulle upp på normala nivåer igen. Det visade sig vara problematiskt, eftersom inflationen inte ens ville ta styrfart. De flesta länders räntor blev kvar runt noll, och ofta under.

Det stöttade konjunkturen. Många stater hade svårt att minska de skuldberg som byggts upp under krisen, men räntekostnaden var i alla fall låg.

Samtidigt spårade privata företag en möjlighet som nu blivit till en fara. Billiga lån användes för att expandera verksamheten eller kompensera för bristande lönsamhet.

Skuldsättningen i världen var uppe i rekordet 322 procent av bnp tredje kvartalet i fjol, enligt Institute of International Finance. Och sedan finanskrisen är det den privata sektorns lån, inte de offentliga, som har exploderat.

Svenska börsbolag verkar fortfarande ligga bra till, men i till exempel USA har kreditexpansionen varit kraftig. It-jättar som Google och Apple badar i pengar, medan mer traditionella branscher blivit alltmer fulla av lån. Samtidigt har kreditvärdigheten på företagsobligationer sjunkit.

När coronaviruset nu sprider rädsla över världen gömmer sig här i värsta fall fröet till en ny finanskris.

Covid-19 har redan påverkat både tillgång och efterfrågan på varor. Den ekonomiska aktiviteten i Kina har gått ned kraftigt, med allvarliga effekter på internationella leverantörskedjor. Italien, eurozonens tredje största land, sitter i karantän. Och hur mår USA?

Coronakonjunkturen kan få vinsterna att vackla. Banker kan vilja ha tillbaka sina pengar. Högt belånade företag kan tvingas sanera sina skulder och kapa arbetstillfällen. När konsumtion och investeringar minskar samtidigt är spiralen i gång.

Inget i detta scenario är givet. Men riskerna säger något om den oreda viruset har skapat i världen. Politiker och centralbanker kan inte huka sig.