Vi befinner oss nu i en pandemi.
Men det betyder inte att vi ska få panik, vi behöver alla bidra för att försena smittspridningen så mycket som möjligt.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-04-25 19:08
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/amina-manzoor-nu-maste-vi-alla-bidra-for-att-minska-effekterna-av-pandemin/
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
- Följ dina intressen
- Nyhetsbrev
Till slut så deklarerade WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus att utbrottet av det nya coronaviruset och sjukdomen covid-19 utvecklats till en pandemi. Trots att över 100.000 människor i fler än 100 länder på alla världsdelar förutom Antarktis har smittats satt det långt inne. Pandemi är ett laddat ord.
Ordet ingjuter rädsla, även om det inte har något med virusets farlighet att göra. Det nya coronaviruset har på intet sätt blivit farligare. I stället är pandemi en beteckning för en ny smitta som sprids okontrollerat på flera ställen i världen.
Politiskt är det också ett knivigt läge. Världshälsoorganisationen fick kritik för att man för lättvindigt deklarerade pandemi kring den så kallade svininfluensan 2009. En pandemi som i slutänden blev mildare än en vanlig influensasäsong.
Men att vi nu befinner oss i en pandemi har känts som en självklarhet den senaste veckan.
När väl Kina verkar ha fått smittspridningen under kontroll, under måndagen rapporterade man bara 20 nya fall i hela landet, har utbrottet skiftat karaktär. Italien, Iran och Sydkorea har stora utbrott. Sannolikt även USA, men där har man sjabblat med testningen så exakt hur illa det är vet man ännu inte.
Och nu har fler länder tecken på samhällsspridning, alltså att det inte finns någon klar koppling mellan smittade och tidigare fall. Sverige fick de första signalerna om det på tisdagen, från regionerna Stockholm och Västra Götaland. Men än så längre rör det sig om ett fåtal fall, vår situation är inte som Italiens.
Men det är ett helt nytt virus för människan och ingen är immun. Vi vet inte vad som kommer att hända. Vi har inget vaccin och smittan skulle kunna sprida sig genom befolkningen.
Det här är den första pandemin orsakad av ett coronavirus och det är den första pandemin vi kan påverka, sa Dr Tedros, som WHO:s generaldirektör kallas av kollegor och vänner, efter att han deklarerat pandemi. Det må vara ett nytt virus, men det går att minska och fördröja smittspridning även i avsaknad av ett vaccin. Titta bara på Kina och Sydkorea. Intensiva åtgärder i form av smittspårning, isolering av sjuka (hemma eller på sjukhus) och restriktioner för hur människor möts i kombination med kunskap hos allmänheten om hur man skyddar sig och andra från smitta har effekt.
De senaste dagarna har en alldeles lysande grafik cirkulerat i sociala medier under hashtaggen #flattenthecurve. En liknande bild finns också i Folkhälsomyndighetens pandemiplan. Den visar hur viktigt det är att fördröja smittspridningen med åtgärder även om det inte reducerar antalet totala fall i slutet. Med en jämnare fördelning av sjuka blir vården inte överbelastad och kan hantera situationen. Exakt vilka åtgärder och när de ska sättas in är en gissningslek i nuläget eftersom det handlar om ett helt nytt virus.
Dagens besked att utbrottet av det nya coronaviruset är en pandemi betyder inte att vi ska drabbas av panik. Inget har egentligen ändrats. Vi ska fortsätta tvätta händerna, följa rekommendationer och se till att plana ut kurvan så mycket som möjligt. Det kommer att rädda liv.
