Anders Tegnell: Sannolikt inget vaccin i år

Covid-19 liknar vanlig influensa när det gäller hur den drabbar en person. Men till skillnad från den vanliga säsongsinfluensan ser dödligheten ut att vara något högre. Enligt de senast siffrorna från Världshälsoorganisationen, WHO, ligger den just nu på 3,4 procent – mot en promille, 0,1 procent, för den vanliga influensan.

Men det är siffror som kan komma att ändra sig, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

– När det gäller dödligheten är det väldigt svårt att veta något säkert just nu, först måste stora grupper ha undersökts, och det tar tid. Då brukar dödligheten sjunka eftersom det alltid finns många som har haft sjukdomen fast inte har märkt av den. Min bedömning är att dödligheten kommer att ligga nära den vanliga influensan.

I USA har hittills mellan 18.000 och 46.000 personer dött i den vanliga influensan räknat från den 1 oktober, enligt siffror från Centers for disease control and prevention, CDC. En vanlig influensa i Sverige kräver mellan 700 till ett par tusen liv i Sverige.

Anders Tegnell beskriver den säsongsinfluensa som just nu finns i Sverige, vid sidan av coronoviruset, som ”väldigt lugn” och säger att han tror att den inte kommer att bli så våldsam.

– Vilket givetvis är bra eftersom vi då inte behöver bekämpa två utbrott samtidigt.

När det gäller det nya coronaviruset är mycket ännu oklart. Bland annat hur länge man kan bära på antikroppar och hur länge en person som smittats kan vara immun. Inte så länge, menar Anders Tegnell som pekar på att immuniteten mot andra tidigare kända coronavirus är väldigt kort.

Storbritannien uppskattar att i ett värsta scenario kan så många som var femte anställd tvingas vara hemma från jobbet. Kan det bli så i Sverige?

– Vi gissar alla just nu. Blir det en pandemi eller inte? Där har vi väldigt motstridiga uppgifter med en väldigt snabb spridning i Italien och samtidigt ett snabbt avtagande antal fall i Kina. Och det utan att vi har haft särskilt många sjuka i Kina. Det rör sig inte ens om några hundra tusen på en befolkning på 1,3 miljarder, det är en droppe i havet.

Anders Tegnell påpekar att trycket blivit väldigt hårt på ett begränsat område i Kina – Hubeiprovinsen – men att spridningen över landet varit måttlig.

Hur tycker du att världssamfundet har reagerat? För lite, för mycket eller har man gjort det man borde göra?

– Det vet man aldrig förrän efteråt och det är därför som man måste göra så här. Man måste ta i ordentligt. Den stora chansen att hindra en spridning är att göra omfattande insatser tidigt. Det är möjligt att Kina genom sina drastiska åtgärder har räddat världen från ett allvarligt problem.

Enligt Anders Tegnell kommer det att ta lång tid att få fram ett vaccin.

– Vaccin är i allmänhet svåra att få fram. Sedan krävs det omfattande och tidskrävande tester varefter man ska ta fram en produktionskapacitet på flera hundra miljoner doser. Och covid-19 är nytt, vi vet ju hur man tar fram ett influensavaccin men här har vi ett virus som vi aldrig tidigare tagit fram ett vaccin för.

Vid en presskonferens på tisdagen beskrev WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus covid-19 som ”ett unikt virus”, inte som sars, inte som mers och inte som influensa.

– Det finns en del signaler om att detta är ett av de mer komplexa virusen. I en del fall har man kämpat i årtionden med att ta fram vaccin utan att lyckas, som dengue. Var det här viruset kommer att hamna på den skalan det vet vi inte. Men även om det skulle visa sig lätt tar det tid, säger Anders Tegnell.

Amerikanska läkemedelsföretag talade i går om att man hoppades få fram något till årsskiftet. Hur ser du på det?

– Det låter väldigt optimistiskt. Man kan säkert få fram en bra vaccinkandidat till årsskiftet. Men att man hunnit testat vaccinet och framför allt hunnit få fram en produktionskapacitet som kan ta fram hundratals miljoner doser då, det låter väldigt optimistiskt. Jag skulle inte satsa så mycket pengar på det.

En annan fråga som forskarna inte har svar på är om covid-19 nu kommer att bli ett återkommande virus med vinterepidemier på norra halvklotet. Risken finns då att få har kunnat bygga upp en motståndskraft mot viruset och att man på nytt får en spridning över världen.

– Det här viruset kommer att förvåna oss många gånger ännu. Vi kan inte vara tvärsäkra på vad som kan hända. Vi får se hur det ser ut i Italien och Iran om någon vecka. Får det fäste där är vi i en annan situation. Då är resor till dessa länder en riskfaktor under en lång tid.

Varför ska man vara mer orolig för coronaviruset än en vanlig influensa? Om man ska vara det.

– Det finns två aspekter. Dels hur det ser ut för dig som individ, och där är coronasjukdomen en ganska lindrig sjukdom sett till de flesta individer. En liten grupp drabbas allvarligt och en ännu mindre grupp hamnar på sjukhus och några kan till och med dö. Där finns det väldigt många andra sjukdomar som är mycket allvarligare än det här viruset.

– Den andra aspekten är att ingen är immun mot den här sjukdomen vilket påverkar samhället och befolkningen. Potentiellt kan man få väldigt många sjuka på en och samma gång. Då kan det ställa till med problem för flera funktioner i samhället som inte kan fungera normalt – och för sjukvården. För ett samhälle kan det få omfattande effekter medan det för individen inte är så farligt.

Det viktigaste just nu är att bryta smittkedjorna, säger Anders Tegnell. Att sjuka kan tas om hand för att stoppa spridningen. Då kan viruset få en begränsad påverkan på både det svenska samhället och för de individer som smittas.