Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2024-03-29 15:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/europeisk-marshallplan-satter-eus-solidaritet-pa-prov/

VÄRLDEN

Europeisk Marshallplan sätter EU:s solidaritet på prov

Militär patrullerar i Milano i Italien.
Foto: Claudio Furlan/LaPresse via AP

Coronavirusets framfart sätter solidariteten i EU på prov. För att hindra att Europa går in i en djup och långvarig lågkonjunktur vill flera EU-ledare ha ett omfattande stödprogram, en Marshallplan, för kontinenten.

EU:s 27 finansministrar ska på tisdagen försöka ena sig om det behövs en sådan Marshallplan.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez är en av dem som efterlyst en Marshallplan för Europa, alltså att mobilisera ekonomiska medel som får samma betydelse som de amerikanska insatserna efter andra världskriget.

Då, 1948–52, pumpades nästan 13 miljarder dollar in i 16 europeiska länder.

– Efter andra världskriget räckte inte Europas ekonomiska resurser till och den politiska sammanhållningen fungerade inte. Marshallplanen var, utifrån amerikanskt egenintresse, ett medel för att öka den europeiska integrationen, säger Ian Lesser, amerikan och chef för Brysselkontoret för organisationen The German Marshall Fund, GMF, vars syfte är att stärka de transatlantiska relationerna.

Han tillägger:

– Men vill Europa ha en Marshallplan i dag måste man ordna den på egen hand.

Bild 1 av 2
Foto: Borja Puig de la Bellacasa/La Moncloa/AFP
Bild 2 av 2
Foto: Cosimo Martemucci/AP

Hur en sådan europeisk plan ska se ut tvistar EU-länderna om. Nio euroländer har föreslagit gemensamma obligationer, döpta till coronaobligationer. Då skulle länder som Italien kunna låna till betydligt lägre ränta eftersom alla euroländer garanterar lånen.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez skriver i en debattartikel i Frankfurter Allgemaine Zeitung att ”Om viruset inte stannar vid gränserna, då kan inte heller finansieringsmekanismerna göra det”.

Men Nederländerna och Tyskland säger blankt nej till gemensamma obligationer.

– Jag kan inte se någon omständighet som gör att Nederländerna kan gå med på ett finansiellt instrument som euroobligationer. Det är mot hela syftet med euron, sade Nederländernas premiärminister Mark Rutte nyligen.

Eurogruppens ordförande, Portugals finansminister Mário Centeno, föreslår inför tisdagens möte att medel som finns i stödfonden ESM, som byggdes upp efter finanskrisen 2008, används. Nackdelen med ESM, ur bland annat Italiens synvinkel, är att lånen är kopplade till krav på reformer tänkta att stärka ekonomierna inför kommande kriser.

Italien är i akut behov av pengar, inte att till exempel EU-kommissionen skickar experter som går igenom vilka ekonomiska reformer landet behöver.

– Den nordsydliga konflikten som fanns efter finanskrisen riskerar att upprepas. Då var det en finanskris. Nu handlar det, utöver en finanskris, om en samtida global kollaps av den reala ekonomin samt en hälsokris, säger Ian Lesser på GMF.

Ian Lesser, chef för Brysselkontoret för organisationen The German Marshall Fund.

Han framhåller att det som händer nu är betydligt mer utmanande för EU och dess framtid.

– Om Europeiska unionen inte svarar på utmaningen kommer invånarna med rätta att fråga vad som är värdet med den.

Vad ska ledare för länder i Nordeuropa göra för att blidka motstånd som kan finnas i nationella parlamenten och bland egna invånare?

– Det ska göra som ledare alltid måste göra under sådana här förhållanden – de ska leda. Det måste lägga fram att saken gäller vad som är bäst långsiktigt. Att som nu sätta nationella intressen främst är inte hållbart. Det är inte bra för välståndet eller från en säkerhetssynpunkt, säger Ian Lesser.

Han tror att i slutändan kommer Europas ledare överens. Han pekar till exempel på att Tyskland redan tagit ekonomiska beslut som bryter mot landets långa tradition att hålla inflation och statsskuld nere.

Inom Nederländerna och Tyskland finns dessutom de som ifrågasätter regeringschefernas agerande. I Nederländerna har 78 ekonomer skrivit en debattartikel där de beskriver regeringens hållning som kontraproduktiv och att landet måste eftersträva en gemensam europeisk finansiering för att klara krisen. Ledaren för en av Ruttes koalitionspartier i regeringen är inne på samma linje.

Tyska utrikesministern Heiko Maas och finansministern Olaf Scholz, båda socialdemokrater, skriver i en debattartikel som publicerats i fem sydeuropeiska tidningar att Europa måste stå enade tillsammans mot viruset.

De vill att stödfonden ESM justeras så att Italien, Spanien och andra euroländer fritt kan använda den mot coronaviruset. Ministrarna förslår också en ny fond, som ska spänna över hela Europa och garantera lån.

Maas och Scholz skriver även att de stödjer EU-kommissionens initiativ om en fond som stöttar arbetstagare som måste gå ned i arbetstid. Planen med den fonden är att EU-länderna ska garantera 25 miljarder euro. Utifrån de garantierna ska kommissionen låna upp 100 miljarder euro, cirka 1.100 miljarder kronor, för medlemsstaternas räkning.

Läs mer: Lägre dödssiffra väcker hopp – här är Italiens plan för att öppna samhället igen

Läs mer: USA anklagas för att roffa åt sig coronaskydd

Fakta.Marshallplanen

Amerikanskt återuppbyggnadsprogram offentliggjort av USA:s utrikesminister George C. Marshall i juni 1947. Marshallplanen mottogs mycket positivt i Västeuropa, medan Sovjetunionen och dess allierade ställde sig avvisande.

Den var en uppföljning av Trumandoktrinen för att hindra kommunismens spridning i ett Europa som led svårt av sviterna efter kriget, men också för att få Europas ekonomi att fungera och därmed förhindra en efterkrigsdepression.

Marshallplanen genomfördes under fyra år (1948–52) och omfattade 16 länder. Sammanlagt beviljades drygt 12 miljarder dollar, det mesta i form av gåvohjälp. Mest pengar gick till Storbritannien (3,2 miljarder dollar) och Frankrike (2,7 miljarder dollar). Sverige fick 107 miljoner dollar.

Marshallplanen kom att få stor betydelse för att få Västeuropa ekonomiskt på fötter.

Källa: NE.se

Fakta.Europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM)

ESM skapades 2012 och är en institution inom EU med uppgift att bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet – i dag 19 medlemsstater. Sverige är inte med.

ESM:s uppgift är att tillhandahålla finansiell hjälp i form av lån till länder i euroområdet som har eller riskerar att få allvarliga finansiella problem. Stödet ses som ett komplement till andra ekonomiska reformer och åtgärder på nationell och EU-nivå.

Totalt tillåts ESM låna ut 500 miljarder euro

Källa: NE.se

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Bild 1 av 2
Foto: Claudio Furlan/LaPresse via AP
Bild 2 av 2