Så ska Frankrike minska smittorisken vid valurnorna

Att rösta är en rättighet – och beskrivs ibland som en medborgerlig plikt. Men är det rimligt att kalla väljarna till ett val mitt under pågående coronaviruspandemi?

I Frankrike bommar restauranger, kaféer och många butiker igen från och med söndagen, men regeringen gör fortsatt avvägningen att det går att genomföra de lokalval som är inbokade nu på söndagen, med en andra och avgörande omgång den 22 mars.

Fler än 35.000 borgmästare och en halv miljon ledamöter i kommunfullmäktige ska utses – och 64 procent av väljarna sa för ett par dagar sedan att det är rätt beslut att hålla valet som planerat.

Men en dryg femtedel uppgav redan då att de övervägde att strunta i att rösta, på grund av rädslan för att bli smittade av covid-19.

– Jag har talat med våra forskare och vetenskapsmän, och de menar att det inte finns något som hindrar att fransmännen – inklusive de i utsatta grupper – kan gå till valurnorna, sa president Emmanuel Macron i ett tal till nationen i torsdags.

– Vi måste nu se till att åtgärderna mot viruset och hälsorekommendationerna respekteras, sa presidenten, som vädjade till fransmännen att inte ta i hand eller utdela kindpussar.

Den oro som fransmännen känner handlar inte minst om att äldre kan utsättas för viruset i vallokalerna. I sitt tal till nationen uppmanade Macron personer över 70 år och andra som tillhör riskgrupper att ”stanna hemma så mycket som möjligt”, samtidigt som han tillkännagav att alla skolor och universitetet i landet stängs på obestämd tid, för att minska smittspridningen.

Att dessa skolor nu ska användas som vallokaler på söndag skapar något av ett pedagogiskt problem.

”Jag kräver att lokalvalen ställs in. Mitt ansvar är att skydda invånarna här”, skrev franska Korsikas lokala regeringschef, Gilles Simeoni på Twitter på lördagskvällen.

Hälsominister Olivier Véran hävdar att valen tvärtom ska ses som ”en möjlighet att utbilda befolkningen om hur man kan skydda sig”.

– För det är faktiskt inte farligare att gå till sin vallokal än det är att gå och handla i en matbutik, säger Véran.

För att lugna väljarna har regeringen vidtagit flera extra åtgärder:

● Noggrann djupstädning av alla vallokaler inför valdagen.

● Markeringar på golvet ska säkra minst en meters avstånd mellan väljarna i alla vallokaler – såväl i köer, som i bås.

● Tvättställ med tvål (i första hand på upplåsta toaletter) och handsprit/alkogel ska finnas att tillgå vid alla in- och utgångar.

● Väljarna ska få möjlighet att ta med egna pennor, så länge det rör sig om svart bläck. En del kommuner har dessutom upphandlat mängder av bläckpennor, så att väljarna ska kunna kryssa i valsedeln utan att nudda vid någon annans skrivdon. Enbart i Montpellier har 320.000 bläckpennor inhandlats.

*Den som har hosta, feber eller andra symtom får i många kommuner rösta med munskydd/mask, och behöver inte ta av sig den för identifiering.

För Emmanuel Macron är lokalvalen viktiga, eftersom de kan ge en fingervisning om hur det politiska landskapet förändras, och vilka som kan bli hans utmanare i presidentvalet 2022.

I fransk press spekuleras också om att president Macron inte vill ställa in valet eftersom oppositionen då skulle kunna anklaga honom för att vara odemokratisk. I synnerhet som opinionsmätningar gett vid handen att regeringspartiet LREM kan göra ett dåligt val.

I huvudstaden Paris gör tre kvinnor upp om borgmästarposten. Den sittande borgmästaren Anne Hidalgo (Socialistpartiet) och högerpolitikern Rachida Dati (Republikanerna) ligger i topp, med Macrons handplockade kandidat Agnès Buzyn på tredje plats i mätningarna.

Buzyn var tidigare hälsominister och blev inte kandidat förrän helt nyligen, efter att förstanamnet Benjamin Griveaux hoppat av. Macron har försökt ge Buzyn draghjälp – men han går en svår balansgång i försöken att säkra sitt partis position i mitten av fransk politik.

I storstäder som Paris och Marseille identifierar sig många väljare som gröna eller vänster, medan det på landsbygden finns en stark konservativ strömning som inte minst Marine Le Pen gynnas av.

Såväl De gröna som Le Pens högerextrema Nationell samling väntas därför gå framåt i valet – om än i olika regioner och baserat på helt olika opinioner och väljargrupper.

Just nu har Macron fullt upp med att hantera följderna av den globala coronakrisen. Kanske kan den senaste veckans händelser få väljarna att vilja visa presidenten stöd mitt i krisen.

Men det är långtifrån säkert.