Ecmo byggs ut kraftigt när intensivvården anpassas till corona-patienter

Inne på Nya Karolinska pågår stora rockader. Ett helt våningsplan utryms för att ta emot coronapatienter. Arbetet har utförts under kort tid och nu pågår flyttar av Ecmo-centrum och en post-operativ avdelning.

Ecmo, Extracorporeal Membran Oxygenering, är den mest avancerade formen av intensivvård och innebär att blodet syresätts utanför kroppen genom ett membran, som fungerar som en konstgjord lunga. Behandlingen sätts in då vanlig intensivvård inte hjälper, och andningen inte kan klaras med respiratorer.

– Vi skapar två hela våningsplan för covidpatienter, med upp till 50 platser, genom att de två verksamheterna flyttar. Vi hoppas att det ska vara klart i slutet av nästa vecka, säger Björn Persson, verksamhetschef för intensivvården på Karolinska.

Totalt utökas antalet intensivvårdsplatser från 38 till drygt 100 i Solna och Huddinge för att möta en förväntad ökning av corona-smittade patienter.

Allt sker i högt tempo. För Ecmo-centrum, som är unikt i sitt slag i landet, är det välkommet. Som DN har tidigare berättat har antalet platser som ska serva de svårast sjuka i hela landet minskat till endast tre sedan flytten in i den nya sjukhusbyggnaden 2016. Sedan dess har det varit en lång process för att få anpassa lokalerna. Antalet platser utökas nu snabbt till sex.

– Plötsligt går allt jättefort. Bygget påbörjades i förra veckan, och nu flyttar vi och det blir väldigt bra! Med den här flytten, och vissa personalförflyttningar, ska vi kunna ta emot sex patienter, säger sektionschefen för Ecmo-centrum Lars Falk, samtidigt som han baxar med flyttvagnar för att föra över utrustning till de nya lokalerna en våning högre upp i Nya Karolinska. En illa medfaren krukväxt får samtidigt gå i soporna.

Flytten har påskyndats av att regionens pandemiplan aktiverats. I ett första skede har väggar slagits ut för att anpassa lokalerna. Men det är också en bestående utökning när vården i nästa steg ska expandera mer till totalt tolv platser.

Under måndagen ska patienterna flyttas in i de nya lokalerna, där den andra halvan ska färdigställas för att uppnå tolv platser, en utvidgning som är möjlig bland annat genom att planlösningen ändras från enkelrum till storsal, där flera patienter i den mycket specialiserade verksamheten kan vårdas samtidigt.

– Vi lade fram idén om hur vi kunde göra det här i etapper. Samtidigt som vi bedriver vård i den ena halvan, så börjar man bygga i den andra.

På Karolinska finns också ett transport-team, som gör att patienter i behov av den mycket avancerade intensivvården kan hämtas till Ecmo-centrum på Karolinska i Solna, men också transporteras mellan sjukhus där det finns plats.

Enligt Karolinska har det utifrån internationella rapporter varit svårt att bedöma behovet av Ecmo för patienter som smittats med covid-19. Hittills har en patient tagits emot. Men nu finns det anledning att samordna resurserna, enligt Karolinska.

I ett brev till Socialdepartementet varnade Lars Falk i början av veckan för att intensivvårdsresurserna i landets regioner kan komma att uttömmas ganska snabbt under den pågående corona-epidemin, vilket kan få konsekvenser att kunna erbjuda just Ecmo som är den mest avancerade formen av intensivvård. Resursen är begränsad, och koordinering saknas. Brevet är en vädjan till regeringen om central koordinering, snabbt.

– Idag ringer de flesta intensivvårdsavdelningar till oss när de har en Ecmo-patient. Med covid-19 finns det en stor risk att Ecmo-centrum blir överfullt trots att vi flerdubblar platserna, säger Lars Falk, och fortsätter:

– I ett sådant läge krävs att thorax-intensivvårdsavdelningarna kan avlasta oss. Men för att åstadkomma det krävs att vi koordinerar våra resurser nationellt.

Ecmo-centrum på Karolinska spelade en stor roll för livräddande insatser under svininfluensan. Men covid-utbrottet skiljer sig på ett avgörande sätt genom betydligt längre behandlingstider i intensivvård. Det gäller även Ecmo-behandlingen, som uppskattas till fyra-sex veckor, jämfört med cirka två veckor under svininfluensan.

– Om vi kunde koordinera resurserna skulle platserna kunna användas mycket mer effektivt och fler skulle få vård, säger Lars Falk.

I brevet hänvisas till erfarenheter från Italien, där man ganska tidigt under epidemin valde att inte erbjuda Ecmo då man inte hade tillräckliga resurser.

Brevet skrevs 17 mars, och Falk angav en tidsgräns på 48 timmar för att få svar och för att få ”en nationell styrning/struktur på plats innan pandemin förvärras.”,

Och det kom snabbt. På onsdagen meddelade Lena Hallengren att Socialstyrelsen får ett samordnande ansvar för att koordinera landets intensivvårdplatser. I regeringsbeslutet från 19 mars nämns särskilt tillgången på Ecmo-platser, och att myndigheten kan samarbeta med Ecmo-centrum för att koordinera antalet platser. DN har sökt Lena Hallengren, som hänvisar till regeringsbeslutet.

– Jag är väldigt nöjd med att Socialstyrelsen fått uppdraget. Vi ser hur antalet fall ökar inom intensivvården så ju snarare koordineringen kan komma igång desto bättre.