”Vi har med tiden lärt oss oerhört mycket om covid-19”

Fråga: Vad vet ni om hur covid påverkar hjärtat? Många verkar få exempelvis långvarig hög arbetspuls och hjärtklappning, utan att samtidigt ha tydliga infektionssymtom?

Svar från Stefan James: Virus kan infektera hjärtceller och ge hjärtmuskelinflammation men det är ganska ovanligt. Svår infektion kan också ge påverkan på hjärtats funktion genom inflammation. Om man har hög puls och känner sig trött ska man vara lite försiktig med hård kroppsansträngning.

Fråga: De flesta studier visar att alla som varit sjuka får antikroppar, ändå påstår Folkhälsomyndigheten att det kan finnas massor med personer som har varit smittade som inte fått antikroppar. Vad säger vetenskapen om detta?

Svar från Tobias Allander: Det här är en mycket viktig fråga, som egentligen avgör hur det kommer att gå med hela epidemin. Alla som får tydliga symptom utvecklar antikroppar, men de som får lindriga eller inga symptom verkar inte lika ofta utveckla antikroppar som vi kan mäta. De kan ändå ha utvecklat immunitet. Hur många det kan vara vet vi ännu inte.

Fråga: I början av pandemin kom, om jag minns rätt, en rekommendation att inte ta annat än paracetamol som lindring av feber och symptom. Gäller detta råd fortfarande eller har det kommit fram några nya rön som gör att man kan ta även ibuprofen eller acetylsalicylsyra?

Svar från Aylin Yilmaz: Det finns inga vetenskapliga data som talar för att febernedsättande och smärtlindrande läkemedel (innehållande till exempel ibuprofen, naproxen och paracetamol) skulle vara ogynnsamma vid covid-19. Enligt Läkemedelsverket går det bra att använda dessa preparat.

Fråga: Det pratas mycket om covid-19 patienter som ligger i respirator upp till 2-3 veckor. Min fråga handlar om de som legat i respirator i 7-8 veckor. Vilken möjlighet har de att bli helt återställda?

Svar från Märit Halmin: Ju längre man ligger i respirator desto längre och svårare är vägen tillbaka. När man ligger i respirator förlorar man muskulatur och rörlighet som sedan måste tränas upp igen. Chansen att bli helt återställd beror både på tiden i respirator samt på hur frisk/sjuk patienten är innan man hamnar i respirator.

Fråga: Hur ska man tänka kring att bli gravid nu? Jag är rädd för att försöka – vad händer om det blir en andra våg av covid-19 i höst och vinter? Kan det bli så att en andra våg slår mot andra riskgrupper än första vågen?

Svar från Eva Uustal och Karin Pettersson: Vad vi vet behöver man inte avråda från graviditet nu. Det finns inga rapporter om fosterskador. I slutet av graviditet bör man vara extra försiktig att bli smittad eftersom influensasjuka kan bli sämre vid graviditet.

Fråga: Jag undrar om det är olämpligt att bada bastu i sommar? Dör viruset i bastuvärme?

Svar från Magnus Brink: Själva bastubadet i sig är inte farligt så länge du är frisk och symtomfri. Däremot bör man betrakta en bastu som en inomhuslokal och det finns då risk för spridning av virus. Den höga temperaturen påverkar nog inte smittspridningen i någon nämnvärd utsträckning. Mitt råd är att undvika bastubad tillsamman med personer utanför det egna hushållet.

Fråga: Ska snart föda barn i Stockholm. Har förstått det som att alla mammor och barn testas i samband med förlossningen på Karolinska och Huddinge, hur är det på övriga förlossningsavdelningar? Och varför testas inte den medföljande också?

Svar från Eva Uustal och Karin Pettersson: På Karolinska Solna och Huddinge testas alla gravida som läggs in för förlossning. Detta gäller även på vissa andra kliniker i Sverige också. Personalen som arbetar nära den födande kvinnan behöver ha chans att få ha rätt skyddsutrustning. Risken att bli smittad av en symtomfri partner är mycket mindre. Lycka till!

Fråga: Om en coronasjuk person vistats i en bostad, hur länge finns det en smittorisk i den efter att personen åkt därifrån? Vad bör man tänka på när man till exempel städar i bostaden?

Svar från Anders Johansson: Risken är liten, i början av utbrottet befarades att den kunde vara större. Det har gjorts väldigt mycket smittspårning runt tusentals fall och det har visat sig att risken är mycket liten att ”smittan hänger kvar i luften under lång tid”. Erfarenheten är det inte smittar på det sättet. Däremot kan man smittas om man är nära varandra i samma rum. Och vad gäller virus på föremål och ytor så avtar risken starkt efter enstaka timmar. Viruset är mycket känsligt för vanliga rengöringsmedel och förstås för alla desinfektionsmedel.

Fråga: Är sjuk i vecka 8, har ont i en lunga. Och är matt, vilopuls runt 90. Haft feber i 8 veckor 37,6-38,4. Tungt att andas. Hur mycket orkar kroppen? Haft många olika symptom. Får ingen undersökning av läkare, bara videosamtal. Är rädd för skador på organ, infektioner med mera. Känner mig misstrodd och bortglömd.

Svar från Magnus Isacson: Jag beklagar att du känner dig missförstådd och bortglömd. Det du beskriver är inte ovanligt hos patienter med covid-19. Initialt är det rimligt med videobesök men om du har långdragna symtom och är orolig tycker jag att det vore rimligt med ett fysiskt besök för att på ett säkrare sätt kunna utesluta eller bekräfta annan sjukdom. Kroppen orkar länge och majoriteten av de som har dina symtom blir bättre även om det tar tid.

Fråga: Vad finns för studier kring svår allergi (t.ex pollen, pälsdjur) och risken att drabbas hårdare av Covid-19? En för övrigt frisk ung person men med svårare allergi som innefattar andnöd ska denna person betrakta sig tillhöra riskgrupp?

Svar från Anna Grahn: Det finns ingen påvisad koppling mellan allergi och ökad risk att drabbas hårdare av covid-19 och allergin i sig innebär alltså inte att man tillhör riskgrupp.

Det finns ingen påvisad koppling mellan allergi och ökad risk att drabbas hårdare av covid-19

Fråga: Har munskydd verkligen ingen effekt? Med tanke på hur bra Japan och HK klarat sig trots liknande restriktioner i övrigt samt högre befolkningstäthet.

Svar från Anders Johansson: Det är en brännhet forskningsfråga som ingen tyvärr har ett säkert svar på. Det är därför debatten svallar så hög. Det står klart att man i experiment kan visa att virusutsöndring från en person med akut infektion med luftvägsvirus utsöndrar mindre virus med munskydd på jämfört med utan. Men om man kan översätta det till att det på samhällsnivå minskar smittspridning vet vi inte. Det finns flera andra åtgärder som man säkert vet minskar smittspridning, till exempel att hålla avstånd mellan människor och att inte samlas i stora grupper. De länder som beslutat om allmän munskyddsanvändning har alltså gjort det utan att ha säkra uppgifter om att det funkar men resonerar så att det troligen inte kan skada och att det kan ha effekt.

Fråga: Blir det ärrbildning i lungorna? Om så, går det bort med tiden eller är det permanent?

Svar från Aylin Yilmaz: Vi vet inte så mycket om detta ännu. En del patienter har mycket uttalade lungförändringar under tiden de är sjuka i covid-19 och det finns en risk att det hos några eventuellt kan bli långdragna besvär, med den absoluta majoriteten blir helt återställda. Det pågår flera studier som följer upp patienter långsiktigt, även här i Sverige.

Fråga: Grav fetma har ju nämnts som en risk från Socialstyrelsen. Och den lär börja vid 40 i BMI? Vi som ligger en bit under, men har fetma - typ vid 35 i BMI - bör vi av det skälet vara extra försiktiga? Finns det grund för det?

Svar från Märit Hamlin: Det är en svår fråga att besvara med säkerhet. Vi kan inte alltid förklara varför vissa drabbas svårt av denna sjukdom medan andra bara får lindriga symptom. Min erfarenhet från intensivvårdade patienter är dock att de i högre utsträckning har BMI 30-35 jämfört med övrig befolkning. Övervikt påverkar lungfunktionen och vid svår lungsjukdom och respiratorvård kan det innebära större risker och svårare förlopp.

Fråga: Hur mycket övriga förkylningsvirus cirkulerar nu? Åter igen går det förkylningar på förskolan, hur stor chans/risk är det att förkylningen är covid-19 jämfört med en ”vanlig” förkylning?

Svar från Tobias Alfvén: Hej, flera av de virus som brukar spridas i Sverige under vintrarna och vårararna, till exempel RS-viruset och influensan har slutat spridas för den här säsongen. På våra barnakuter har vi därför sett betydligt färre barn med infektioner. Det är dock inte möjligt att med säkerhet säga att barn som får en infektion för tillfället har fått covid-19

Fråga: Hej. Kan jag ta hem mina äldre föräldrar på midsommarafton att vara ute i vår trädgård. Jag hämtar och kör hem dom och använder då munskydd? Bör dom i så fall ha med egna tallrikar och glas? Vi blir bara fyra personer.

Svar från Anna Grahn: Det är viktigt för hälsan med social samvaro och utomhus är risken för smitta mindre än inne. Viktigt är dock att ni verkligen håller avstånd och framför allt att ni inte träffas om någon av er har symtom. Har ni tvättat er om händerna med tvål och vatten innan ni dukar behöver de inte ta med eget porslin. Om tiden i bilen blir kort, och återigen, den som kör är symtomfri, så är risken liten. Munskydd kan möjligen minska risken ytterligare.

Fråga: Jag är 54 år, fullt frisk, normalviktig, tränar 5 ggr i veckan och mår i övrigt bra. Hur stor är risken egentligen att bli allvarligt sjuk av covid-19. Får ju uppfattningen att vem som helst kan hamna i respirator och har man då minsta tecken till hälsoångest är ju denna period otroligt jobbig rent mental.

Svar från Magnus Brink: Av de personer med covid-19 som behöver vårdas i respirator på IVA är tre av fyra män och majoriteten har någon riskfaktor i form av till exempel diabetes, hjärtsjukdom eller övervikt. Att du som frisk kvinna skulle bli så sjuk i covid-19 att du skulle behöva vårdas i respirator är alltså mycket osannolikt.

Fråga: När tror ni att samhällsspridningen av coronaviruset började i Sverige?

Svar från Anders Johansson: Det första fallet var i månadskiftet januari-februari men det är troligt att vi hade flera fall innan det som inte orsakade smittspridning som var så stor att den upptäcktes. Smittspridningen tog fart februari. Kartläggning av viruset har senare visat att vi fick importer från flera olika länder ungefär samtidigt.

Kartläggning av viruset har visat att vi fick importer från flera olika länder ungefär samtidigt

Fråga: Hur påverkar Covid-19 hjärt- och kärl? Kan den orsaka kärlskador? Utlösa hypertoni?

Svar från Stefan James: Covid kan ge hjärtmuskelinflammation men det är ganska ovanligt. En svår infektion kan också ge påverkan på hjärtat via inflammation som kan leda till att hjärtat blir ansträngt. Det leder till hög puls och trötthet. Covidinfektion skapar troligen inte högt blodtryck och om man har fått det i samband med infektion kan vara av en tillfällighet. Högt blodtryck brukar ofta kräva behandling länge men man kan alltid mäta och ompröva behandlingen.

Fråga: Blir pensionärsdans (där man håller i varandra) det sista som kommer att bli tillåtet? Kanske inte under hela 2020?

Svar från Aylin Yilmaz: Tyvärr så kan det vara så...

Fråga: Hur pass mycket har läkarkåren lärt sig under våren? Hur pass mycket bättre kan man vårda nu än i mars? Är det någon skillnad?

Svar från Märit Halmin: I mars möttes vi av en sjukdom vi inte kunde någonting om. Vi har med tiden lärt oss oerhört mycket. Till exempel vet vi nu att patienter med covid-19 i stor utsträckning drabbas av blodproppar och vi ger nu förebyggande behandling för att förhindra detta. På intensivvården lägger vi nu patienterna i bukläge vilket förbättrar lungfunktionen. Förhoppningsvis leder denna ökade kunskap till bättre vård och högre överlevnad med tiden.

Fråga: Är viruset av typ droppsmitta eller aerososmitta? Hur stor bedöms smittsamheten i förhållande till andra virussjukdomar?

Svar från Anders Johansson: Det står klart att viruset till klart störst del överförs med det som kallas droppsmitta. Alltså lite större vätskepartiklar som snabbt faller ned mot golvet/marken. Det stämmer bra med att vi i verkliga livet sett att ett avstånd på två meter från en smittsam person skyddar bra. Då hinner dropparna falla till marken. Mindre partiklar som kan flyga långt (aerosol med små partikelstorlekar) verkar ha mindre betydelse. Smittsamheten av covid-19 är klart större än influensa men flera gånger mindre än t ex mässling, två andra virussjukdomar.

Fråga: Min dotter har diabetes och är sex år. Är hon i extra riskzon för Corona?

Svar från Tobias Alfvén: Barn blir oftast lindrigt sjuka i covid-19, men i ovanliga fall kan även barn bli svårt sjuka. Vi har i dag inga data som tyder på någon särskild riskgrupp för barn för svår covid-19 infektion. Barn med diabetes kan därför precis som alla barn gå i skolan som vanligt, men följa de rekommendationer om till exempel handhygien och undvika att träffa de som är äldre än 70 år (om det inte sker utomhus på ordentligt avstånd)

Fråga: När är man smittfri, efter att man haft Corona? Är så otydligt? Symtom som trötthet och smaklöshet kan man ju ha kvar så länge , efter att man varit sjuk. Således Smittar man när man är trött och inte fått tillbaka smaken efter en covid-19 infektion?

Svar från Aylin Yilmaz: Viktig fråga. Enligt riktlinjer från Folkhälsomyndigheten är man smittfri om det gått mer än sju dagar sedan man insjuknade och att man har varit feberfri i mer än två dygn. Symptom som trötthet och nedsatt lukt- och smaksinne kan kvarstå längre utan att man är smittsam.